Ordlista för breda skor, barfotaskor och fothälsa
Vad betyder egentligen bred tåbox, zero drop, stack height och pronation? Och vad är skillnaden mellan en bred sko och en barfotasko?
Det finns många begrepp inom skor och fothälsa – och ibland används samma ord på olika sätt av olika skotillverkare. I den här ordlistan förklarar vi de vanligaste begreppen på ett enkelt sätt.
På Widetoes utgår vi framför allt från en enkel princip: foten och tårna behöver tillräckligt med utrymme i skon. Därför fokuserar vi på skor med bred, fotformad tåbox.
Hur tjock, tunn, flexibel eller dämpad sulan ska vara är däremot inte lika svartvitt. Vissa trivs bäst i mycket tunna barfotaskor, medan andra behöver eller föredrar mer dämpning.
Vår grundare Lina Björkskog är fysioterapeut, och vårt mål är att utgå från kunskap om fotens anatomi, tillgänglig forskning och – inte minst – vad som faktiskt känns bekvämt för personen som använder skon.
Här hittar du därför både begrepp från barfotavärlden, traditionella skor, löparskor och fothälsa.
Innehåll
Skor och passform: Tåbox · Bred tåbox · Fotformad tåbox · Breda skor · Barfotaskor · Minimalistiska skor · Läst · Passform · Fotvolym · Hög vrist · Fotlängd · Fotbredd · Innermått · Växtmån · Skobredd
Sulan: Drop · Zero drop · Stack height · Dämpning · Tunn sula · Flexibel sula · Ground feel · Toe spring · Rocker-sula · Hälkappa · Fotvalvsstöd
Foten: Framfot · Mellanfot · Fotvalv · Hallux · Toe splay · Plattfot · Högt fotvalv · Hallux valgus · Hallux rigidus · Skräddarknöl · Hammartå · Plantarfascia · Plantarfasciit · Hälsporre · Metatarsalgi · Mortons neurom · Achillessena
Rörelse: Pronation · Överpronation · Supination · Gångcykel · Hälisättning · Mellanfotsisättning · Framfotsisättning · Proprioception · Fotstyrka · Övergång till barfotaskor
Skor och passform
Tåbox
Tåboxen är den främre delen av skon där tårna befinner sig.
Tåboxens bredd och form avgör hur mycket plats tårna får. Många traditionella skor smalnar av framtill, även om foten i verkligheten ofta är som bredast över framfoten och tårna.
En rymligare tåbox ger tårna mer utrymme och minskar risken för att de pressas ihop av skon.
Bred tåbox
En bred tåbox innebär att skon har extra utrymme framtill för tårna.
Det betyder inte nödvändigtvis att hela skon är bred. En bra sko kan exempelvis sitta relativt tätt runt hälen och mellanfoten men ändå ge gott om plats för tårna.
Det här är en viktig skillnad mot traditionella "wide"-skor.
Fotformad tåbox
En fotformad tåbox är utformad mer efter fotens naturliga form än efter den traditionella spetsiga formen på många skor.
Typiskt är att skon inte smalnar av kraftigt vid stortån eller lilltån. Tårna får istället plats att ligga mer naturligt bredvid varandra.
En fotformad tåbox behöver inte betyda att skon är en barfotasko.
Breda skor
"Breda skor" kan betyda olika saker.
En traditionell skomodell kan exempelvis tillverkas i en bredare läst och säljas som "Wide" eller "Extra Wide". Då blir ofta hela skon bredare.
På Widetoes fokuserar vi framför allt på skor som har tillräckligt med plats för framfoten och tårna, oavsett vad tillverkaren kallar bredden.
Barfotaskor
Barfotaskor är skor som försöker låta foten röra sig relativt fritt trots att man använder skor.
De kännetecknas vanligtvis av en bred och fotformad tåbox, tunn och flexibel sula, låg sulhöjd (tunn sula) och zero drop (platt sula). Tanken är att foten skall få uppföra sig precis som att du var barfota fast du har skor. Ifall du kan gå långt barfota utan att få ont någonstans så passar barfotaskor dig utmärkt.
Det betyder inte automatiskt att barfotaskor är det bästa valet för alla. En del älskar känslan av en mycket tunn sula, medan andra föredrar mer dämpning.
För oss är därför bred tåbox inte synonymt med barfotasko. Det går utmärkt att kombinera en bred tåbox med en mer dämpad sula också.
Minimalistiska skor
Minimalistiska skor är ett bredare begrepp för skor som har mindre struktur, stöd och dämpning än traditionella skor.
En minimalistisk sko kan ligga någonstans mellan en klassisk barfotasko och en vanlig sko.
Det finns ingen helt entydig gräns för när en sko får kallas minimalistisk.
Läst
Lästen är den tredimensionella form som används när en sko konstrueras.
Den påverkar bland annat skons bredd, form, tåbox, häl och volym.
Två skor i exakt samma storlek kan därför passa helt olika beroende på vilken läst de är byggda på.
Passform
Passform handlar om mycket mer än skostorleken.
Fotens längd, bredd, form, volym och vrist påverkar alla hur en sko sitter.
Därför kan en sko passa perfekt på en person men dåligt på en annan trots att de har samma skostorlek.
Fotvolym
Fotvolym beskriver hur mycket plats foten tar upp i tre dimensioner.
Två personer kan ha exakt samma fotlängd och fotbredd men ändå behöva olika skor eftersom den ena har en högre eller mer voluminös fot.
Det är därför breddmått ensamma inte alltid berättar om en sko kommer att passa.
Hög vrist
En person med hög vrist behöver ofta mer utrymme ovanpå foten.
Det ska inte blandas ihop med att ha högt fotvalv. De två egenskaperna kan förekomma tillsammans, men behöver inte göra det.
Fotlängd
Fotlängden mäts från hälen till den längsta tån.
Stortån är inte alltid den längsta tån, så mät hela foten istället för enbart avståndet till stortån.
Mät gärna båda fötterna eftersom det är vanligt att de skiljer sig något i storlek.
Fotbredd
Fotbredden mäts vanligtvis över fotens bredaste del, ofta kring framfoten.
Men ett enda breddmått berättar inte hela sanningen. Även tåformen, fotens volym och skons form påverkar passformen.
Innermått
Innermått är måtten inne i skon.
Det kan handla om både längd och bredd.
Innermåttet behöver vara större än själva foten eftersom foten behöver lite extra utrymme när man går.
Växtmån och extra utrymme
Barn behöver extra utrymme framför tårna både för att foten ska kunna röra sig och för att foten växer.
Även vuxna behöver lite extra utrymme framför tårna. Foten förlängs och förändrar form när den belastas.
Hur mycket extra utrymme som är lämpligt beror på sko, användning och person.
Skobredd: D, E, EE, 2E och 4E
Vissa skotillverkare använder bokstäver för att ange skons bredd.
Exempelvis används D, 2E och 4E ofta för olika bredder på löparskor.
Problemet är att systemen inte är helt standardiserade mellan olika varumärken. En "Wide" från ett märke kan därför passa helt annorlunda än en "Wide" från ett annat.
Sulan
Drop
Drop, eller heel-to-toe drop, beskriver höjdskillnaden mellan hälen och framfoten.
Om sulan exempelvis är 20 mm hög under hälen och 12 mm under framfoten (tårna) har skon 8 mm drop.
Traditionella löparskor har ofta ett tydligt drop, medan barfotaskor vanligtvis har 0 mm. Klackskor har ett väldigt stort drop.
Zero drop
Zero drop betyder att hälen och framfoten befinner sig på samma höjd i skon.
En sko kan vara zero drop och samtidigt ha en tjock sula. Zero drop betyder alltså inte automatiskt att skon är tunn eller en barfotasko.
Stack height / sulhöjd
Stack height beskriver hur mycket material det finns mellan foten och marken.
En sko med låg stack height har tunnare sula. En sko med hög stack height har mer material under foten.
Det är viktigt att skilja på stack height och drop. En sko kan exempelvis ha 30 mm sula och ändå vara zero drop.
Dämpning
Dämpning är material som minskar och fördelar belastningen mellan foten och underlaget.
Olika människor föredrar olika mycket dämpning. Underlaget och aktiviteten spelar också stor roll.
En bred och fotformad sko behöver därför inte ha en tunn sula. För många kan kombinationen bred tåbox och måttlig dämpning vara ett mycket bra alternativ.
Tunn sula
En tunn sula innebär att det finns relativt lite material mellan foten och marken.
Det gör det lättare att känna underlaget och är vanligt i barfotaskor. Ju tunnare och mer flexibel sulan är, desto mer får fotens muskler arbeta och rörligheten stimuleras – på ett sätt som liknar att gå barfota.
En tunn sula är däremot inte ett krav för att en sko ska ha en bra, rymlig tåbox.
Flexibel sula
En flexibel sula kan böjas och vridas relativt lätt.
Det gör att skon i mindre grad begränsar fotens rörelser.
Barfotaskor brukar vara mycket flexibla, medan traditionella skor kan vara betydligt styvare.
Ground feel / markkänsla
Ground feel beskriver helt enkelt hur tydligt du känner underlaget genom skon.
En tunn och flexibel sula ger vanligtvis mycket ground feel. En tjock och dämpad sula ger mindre.
Toe spring
Toe spring betyder att skons främre del är uppåtböjd så att tårna befinner sig högre än resten av framfoten när skon står på ett plant underlag.
Många traditionella skor har en tydlig toe spring, där tåpartiet är uppåtböjt. Det kan underlätta avrullningen i steget, men vid ständig användning kan tårna hållas i en onaturligt uppåtböjd position och få mindre möjlighet att arbeta naturligt.
Barfotaskor har vanligtvis mindre toe spring eftersom sulan är tunnare och mer flexibel.
Rocker-sula
En rocker-sula har en rundad form som gör att skon rullar framåt under steget.
Det används ofta i skor med tjockare och styvare sulor.
Det är alltså nästan motsatsen till principen bakom en mycket tunn och flexibel barfotasko – men olika konstruktioner kan fungera bra för olika personer och användningsområden.
Hälkappa
Hälkappan är delen av skon som omger och stabiliserar hälen.
Den kan vara allt från mycket styv till nästan helt mjuk.
Barfotaskor har ofta en mjuk hälkappa, medan traditionella skor vanligtvis har mer struktur runt hälen.
Fotvalvsstöd
Fotvalvsstöd innebär att skon eller innersulan ger ett upphöjt stöd under fotvalvet.
Traditionella skor och ortopediska inlägg kan ha tydligt fotvalvsstöd. Barfotaskor har vanligtvis väldigt lite eller inget sådant stöd. När foten belastas sjunker fotvalvet naturligt något och fjädrar sedan tillbaka, vilket hjälper foten att absorbera och fördela belastningen. Ett kraftigt fotvalvsstöd kan begränsa denna naturliga rörelse och göra att fotens egna strukturer får arbeta mindre.
Hur mycket stöd en person behöver eller föredrar varierar.
Begrepp om foten
Framfot
Framfoten är den främre delen av foten och består bland annat av mellanfotsbenen och tårna.
Det är ofta här skillnaden mellan en traditionellt formad sko och en sko med bred tåbox blir tydlig.
Mellanfot
Mellanfoten är området mellan framfoten och hälen.
En person kan exempelvis ha bred framfot men smal mellanfot, vilket påverkar vilka skor som sitter bra.
Fotvalv
Fotens valv byggs upp av ben, ligament och muskler som tillsammans ger foten stabilitet, rörlighet och förmåga att hantera belastning. Foten har tre huvudsakliga valv: det inre och yttre längsgående fotvalvet samt det främre tvärgående fotvalvet.
Det mest synliga är det längsgående fotvalvet på insidan av foten.
Hur högt fotvalvet är varierar naturligt mellan människor.
Hallux
Hallux är det anatomiska namnet på stortån.
Stortån spelar en viktig roll när vi går och skjuter ifrån marken.
Toe splay / tåspridning
Toe splay beskriver hur tårna sprids ut från varandra.
En bred och fotformad tåbox ger mer utrymme för tårna att spridas än en sko som smalnar av kraftigt framtill.
Plattfot
Plattfot innebär att fotens längsgående fotvalv är lågt eller sjunker ned mycket vid belastning.
Det är inte automatiskt ett problem. Många människor har låga fotvalv utan att ha smärta eller andra besvär.
Ibland kan fotvalvet bli mer framträdande och stabilt när fotens muskler stärks och får bättre förmåga att stödja fotens struktur.
Högt fotvalv
Ett högt fotvalv innebär att fotens längsgående valv är högre. Ett högt fotvalv kan ibland vara förknippat med ökad stelhet i fotens muskler och strukturer, vilket kan göra foten mindre följsam vid belastning.
Precis som plattfot är det i sig inte nödvändigtvis ett problem.
Hallux valgus
Hallux valgus innebär att stortån vinklas mot de andra tårna samtidigt som leden vid stortåns bas förändrar position.
Det kan ge en tydlig knöl på fotens insida.
Skor med smal eller spetsig tåbox kan skapa tryck över området och kännas obekväma. En rymlig tåbox kan därför vara särskilt viktig för personer med hallux valgus.
Hallux rigidus
Hallux rigidus innebär minskad rörlighet i stortåns grundled, ofta till följd av artros.
Eftersom stortån normalt böjs vid frånskjutet i steget kan stelheten orsaka obehag vid gång. För vissa kan en mer dämpad och/eller styvare sula kännas bekvämare och minska belastningen och rörelsen i stortåleden.
Skräddarknöl / Skräddarknuta / Tailor's bunion
En skräddarknöl är en utbuktning vid lilltåns grundled.
Den påminner på vissa sätt om hallux valgus, men sitter på fotens utsida.
En sko som är för smal över framfoten kan skapa obehagligt tryck över området. En rymlig tåbox kan därför vara särskilt viktig för personer med skräddarknöl.
Hammartå
Hammartå innebär att en eller flera mindre tår är böjda i en eller flera leder.
Det kan göra att tån trycker mot ovandelen eller sulan i skon.
En rymlig tåbox med tillräcklig både bredd och höjd kan minska trycket på tårna, och i vissa fall även hjälpa tårna att räta ut sig igen.
Plantarfascia
Plantarfascia är ett starkt band av bindväv som löper under foten från hälen mot framfoten.
Den hjälper bland annat till att stödja fotens struktur och spelar en roll när vi går och springer.
Plantarfasciit / plantar hälsmärta
Plantarfasciit är ett vanligt namn på smärta kring plantarfascians fäste vid hälen.
Orsakerna till hälsmärta kan vara flera och behandling bör anpassas efter individen.
Ingen viss typ av sko kan därför sägas vara den rätta lösningen för alla med hälsmärta.
I den akuta fasen kan extra dämpning under hälen bidra till att minska belastningen och lindra besvären. På längre sikt kan gradvis styrketräning för fot och vad förbättra vävnadernas förmåga att tåla belastning. Barfotaskor kan för vissa vara ett sätt att successivt öka fotens eget arbete, men övergången bör ske gradvis och anpassas efter individen.
Hälsporre
En hälsporre är en benpålagring på hälbenet som kan synas på röntgen.
Hälsporre och hälsmärta är inte samma sak. Man kan ha en hälsporre utan smärta och hälsmärta utan en hälsporre.
Metatarsalgi
Metatarsalgi är ett samlingsbegrepp för smärta i framfoten, vanligtvis kring mellanfotsbenens främre delar.
Det är alltså mer en beskrivning av var smärtan sitter än en specifik diagnos.
Mortons neurom
Mortons neurom innebär irritation och förtjockning av vävnaden kring en nerv i framfoten, ofta mellan tredje och fjärde tån.
Trånga skor kan öka trycket över framfoten och förvärra besvären. Därför kan gott om utrymme i framfoten vara särskilt viktigt.
Achillessena
Achillessenan är den stora senan som förbinder vadmusklerna med hälbenet.
Belastningen på vad och achillessena påverkas bland annat av hur vi går och springer och av skons konstruktion.
Om man alltid har gått med skor som har stort drop så kan achillessenan ha blivit lite förkortad. En förändring från skor med högre drop till zero drop förändrar belastningen och kan därför kräva tillvänjning.
Rörelse och belastning
Pronation
Pronation är en naturlig rörelse där foten bland annat rullar något inåt när den belastas.
Alla pronerar i någon grad. Pronation är alltså inte i sig ett fel som behöver korrigeras.
Överpronation
Överpronation används för att beskriva när foten rullar inåt mer än vad som anses typiskt. Begreppet används ofta inom sko- och löparbranschen, men sambandet mellan pronation, skoval och skador är mer komplext än man tidigare har trott.
För vissa kan styrketräning för fot och underben förbättra fotens stabilitet och kontroll. När musklerna blir starkare kan fotvalvet få bättre stöd och fotens inåtrullning minska. Pronation är dock en naturlig del av steget och behöver inte korrigeras om den inte orsakar besvär.
Supination
Supination är rörelsen åt motsatt håll från pronation, där belastningen förskjuts mer mot fotens utsida.
Även här kan styrka, rörlighet och kontroll i fotens och underbenets muskler och leder påverka hur foten rör sig. Supination är, precis som pronation, en naturlig del av fotens rörelse och behöver inte vara ett problem i sig.
Gångcykel
Gångcykeln beskriver vad som händer från det att en fot träffar marken tills samma fot träffar marken igen.
Under ett vanligt steg landar foten, tar emot kroppens vikt, rör sig framåt över foten och skjuter slutligen ifrån.
Hälisättning / Heel strike
Hälisättning betyder att hälen är den första delen av foten som träffar marken.
Det är vanligt när man går och även hos många löpare.
Mellanfotsisättning / Midfoot strike
Mellanfotsisättning betyder att foten landar relativt plant, så att mitten av foten och hälen belastas nästan samtidigt.
Begreppet används framför allt när man diskuterar löpteknik.
Framfotsisättning / Forefoot strike
Framfotsisättning innebär att framfoten träffar marken före hälen.
Det förekommer bland annat vid löpning och sprint.
Det finns inte en enda landningsteknik som automatiskt är bäst för alla löpare, men den förekommer ofta hos de som satsar mycket på sin löpteknik
Proprioception
Proprioception är kroppens förmåga att känna var olika kroppsdelar befinner sig och hur de rör sig utan att vi behöver titta på dem.
Nervsystemet får kontinuerligt information från bland annat muskler, leder och hud.
En tunnare sula gör att du känner mer av underlaget och kanske blir mer medveten om dina fötter, men proprioception är ett betydligt bredare biologiskt system än bara kontakten mellan fot och mark.
Fotstyrka
Foten innehåller många små muskler och samverkar dessutom med större muskler i underbenet.
Precis som andra delar av kroppen kan musklernas styrka och kapacitet förändras beroende på hur de används och tränas.
Skor är en av många faktorer som påverkar hur fötterna belastas.
Övergång till barfotaskor
Om du har använt traditionella skor med mycket dämpning och högre drop under lång tid kan barfotaskor innebära en ganska stor förändring.
Muskler, senor och andra vävnader utsätts för en annan typ av belastning. Därför är det klokt att vänja sig gradvis istället för att direkt byta alla promenader och löprundor till mycket tunna zero-drop-skor.
Hur snabbt övergången kan ske varierar från person till person.
Bred tåbox eller barfotasko – vad ska man välja?
Det här är kanske den viktigaste skillnaden i hela ordlistan:
En sko med bred tåbox behöver inte vara en barfotasko.
En barfotasko kombinerar vanligtvis en bred och fotformad tåbox med tunn sula, hög flexibilitet och zero drop.
Men det går också att göra en sko med bred och fotformad tåbox, zero eller lågt drop och betydligt mer dämpning.
För många är just tåboxen den viktigaste utgångspunkten. Tårna ska få plats utan att pressas ihop. Därefter kan man välja sulans tjocklek, dämpning, flexibilitet och drop efter vad som känns bra och fungerar för den egna kroppen och aktiviteten.
Vissa älskar känslan av en extremt tunn barfotasko. Andra vill ha en bred tåbox men betydligt mer dämpning när de går en hel dag på asfalt. Och många använder olika skor för olika situationer.
Det behöver inte finnas en enda typ av sko som är "rätt".
På Widetoes hittar du därför både traditionella barfotaskor och mer dämpade skor med bred, fotformad tåbox. Gemensamt är att foten – och framför allt tårna – ska få plats.
